"Du blir vad du äter"

I helgen hängde jag hemma hos Anton. Vi kollade en bra (!) film (The Imitation Game) och sedan kollade vi TV. Solsidan var kul, Hellenius hörna också. Sedan kom ett annat program på, en kriminalserie. Det dröjde inte många minuter in på programmet innan jag fick en klump i magen. Svek, otrohet, lögner, mord och ondska var fokus i programmet. Visst är jag lite avtrubbad i och med att jag inte haft TV på ca 4-5 år, 
men ändå! 

En frustration växte inom mig; hur kan människor titta på sånt här och sedan tycka att det är konstigt att ens granne är otrogen? Hur kan man titta på sådana program och sedan bli förvånad över alla våldtäkter?? 

Jag står stadigt fast på teorin ”du blir vad du äter”.
- Äter du bara massa fett så blir du fet. 
- Kollar du på massa otrohet så blir du otrogen. 

Okej okej, jag överdriver! 

Men, kan du förklara varför otrohet ökar så sjuuuuukt mycket på något annat sätt? 

För mig är det bara så himla logiskt! Du blir vad du äter, punkt slut!

För ett tag sedan sa en vän till mig att hon inte mådde så bra. Hon var otaggad på det mesta och kände sig nere. Jag frågade om hon hade någon idé vad det kunde bero på, och då svarade hon: 

”Jag kollar alldeles för mycket på serier! Jag gör det istället för att göra saker som jag måste göra och jag märker att det påverkar mig negativt.” 

Kvitto på att teorin stämmer?

En period fastnade jag i serien ”Prison Break”. Jag fastnade hur lätt som helst, det tänker jag att man gör i de flesta välgjorda serierna. Jag märkte hur jag kunde längta efter att komma hem, längta efter att få kolla på programmet. Jag tackade hellre nej till att umgås med mina vänner för att ha tid att kolla på serien. 

Frågan är ju om det var jag som hade makten över serien eller om det var tvärtom. Jag fick avbryta mitt serie-tittande och det var helt seriöst en befrielse att sluta kolla på den. 

Anledningen till att jag skriver detta? 

Det är faktiskt för din skull.  

Jag är så oändligt tacksam för att jag ser med kritiska ögon på TV-industrin nu.

MISSFÖRSTÅ MIG INTE det finns massa BRA program på TV också!! TV kan vara något positivt, något att längta efter, något väldigt bra! 

Frågan är bara om du har makten över TV:n eller om TV:n har makten över dig?

”Du blir vad du äter”

 

Visst är det skönt att det är upp till dig.