Hej! :)
Nu har det gått två dagar här i GA (Georgia) och jag är trött.
Väldigt trött.
Fredagen blev jag upphämtad vid hotellet 11.30, sen köpte jag tandkräm och en laddare till min ipad och iphone.
(adaptern jag hade med fungerade inte)
Sen åt vi vid ett snabbställe.
Jag åt tacos med kyckling som hottade till i munnen.
Men all mat skulle nog smaka gott då,
eftersom att jag hade missat frukosten på hotellet så var jag väldigt hungrig.
Sen åkte jag med Dustin och Andrew till skolan.
Dustin är gift med Janel och det är dem som har startat skolan.
Andrew är staff där.
De var väldigt lätta att prata med.
Väl på skolan fick jag gå direkt in till tjejernas hus och se mitt rum.
Jag delar rum med en tjej som heter Chloe.
Jag hälsade på alla och började känna mig riktigt trött.
Vara vaken 25 timmar i sträck och sen sova knappt 5 timmar tar på krafterna..
Jag satt och pratade med dem ett tag, sen gick jag och packade upp.
När jag var klar med det så satt jag och pratade med tjejerna lite igen.
De var glada och väldigt trevliga. :)
Vi fick inte lämna huset för det var tornado-varning.
Lite komiskt tycker jag sådär min första dag i GA.
Tornadovarningar i Jesup där vi bor händer extremt sällan.
När stormen hade lagt sig och de slutade att varna på nyheterna fick jag en rundtur med Dustin och en av tjejerna.
Man får aldrig vara själv med en kille, utan man måste alltid vara minst tre.
Det var lite kul, för vi körde bil omkring på området.
Det var gångavstånd mellan byggnaderna, ändå åkte vi runt i en bil och tittade.
Amerikanskt?
Det är ett ganska stort område.
En byggnad är kontor och där finns även en slags gymnastiksal med lite gym-grejer.
En byggnad är matsal samt där alla lektioner hålls.
Två byggnader är där man sover,
en byggnad för killarna och en byggnad för tjejerna.
Det är absolut förbud på att inga killar får vara i tjejernas byggnad och tvärtom.
Sen så finns det någon mindre byggnad där mer personal bor.
Det finns även tre husbilar som står på plats,
det är personal som jobbar gratis.
Tror att alla dem är pensionärer.
Efter rundturen var det dags för mat. Då var klockan 18.00.
Det var GOD mat! :)
Grillad kyckling, makaroni and cheese.
(stavas? stor grej i USA tydligen, det är bara makaroner med ost)
Och till det vitlöksbröd och dessutom blomkol!
Jag blev riktigt imponerad.
Alla killarna var ute på något uppdrag så vi var bara några få som åt.
En äldre herre åt med oss,
och vilken fantastisk dialekt han hade!!!!!
Har ni sett filmen
"Oh brother where are thou"?
Han pratade exakt så!!
Efter maten städade vi och fick peanut butter cups.
Det är så kul med USA,
för allt man har sett i film existerar verkligen på riktigt!
Dialekterna, snackset, den onyttiga maten..
Efter det var det snack om att baka brownies hos Dustin.
Jag gick till mitt rum för att skriva lite, och somnade sittandes upp i sängen.
- Jag var så GALET trött.
Jag vaknade av att en av tjejerna knackade på min dörr och frågade om jag ville hänga med, men jag valde att stanna och sova.
Precis när jag hade gått och lagt mig kom min rumskamrat hem, hon tände lampan och hittade sin blivande rumskamrat halvsovande klockan 21.00 en fredagskväll.
- Bra första intryck.
Vi hälsade och sen gick hon och bakade brownies,.
Nästa dag ringde klockan 6.00
Idag stod Fundraising på schemat.
Det innebär att vi skulle stå utanför ett köpcentrum och samla in pengar till
Teen Challenge.
Det tog ungefär 2,5 h dit med bil,
sen stod vi 7 h utanför ett stort köpcentrum.
Vi var tre personer på vårt ställe.
Vi turades om att ha bössan, så två satt ner vid ett bord där vi sålde saker och en stod upp med bössan.
Efter en timme bytte vi.
Det jag skulle säga var:
"Hi, would you like to donate to Teen Challenge?"
Om de inte visste vad Teen Challenge var skulle jag säga:
"Teen challenge is a christian program for men, women and children who struggles with things like drogs, alcohol, suicide and eating disorders."
Jag repeterade det x antal ggr innan det var min tur.
Det gick väldigt bra, och de sa att alla ville ge mig pengar pga av min grymma accent.
Jag fick ett smeknamn också:
Lolo.
Det var lite dumt, för jag missade att äta frukost på morgonen.
Eller ja, man får fixa sin egen frukost och det var ingen annan som åt så jag tänkte inte på det.
På dit vägen stannade till på Starbucks och då köpte jag en muffins.
Det blev min frukost.
Det kändes att min mage skrek efter mat kan jag säga.
Efter ett tag var det min tur att ta lunch så jag tog mig fram till ett Mc Donalds.
En Big Mac har ALDRIG smakat så gott!!!!!
När timmen hade slagit 17.00 var det dags för hemfärd och jag var helt färdig.
Jag somnade nästan direkt i minibussen, men då sa Carl:
"Hey Lolo, you can't sleep! I have tons of questions!!"
Så då var det bara att hålla sig vaken ett tag till.
Vi stannade till och åt pizza på ett stort pizzaställe och efter det så somnade jag typ så fort jag satte mig i minibussen.
Väl hemma så var klockan strax efter 23.00 och jag kände mig som en zombie.
Tog bort sminket, borstade tänderna och somnade direkt.
Idag ringde klockan 7.10 och jag gick upp och sminkade över mina GIGANTISKA ringar under ögonen.
(tack gud för smink!!)
Det skulle vara Fundraising idag också.
Men på mitt schema stod det "Church".
Jag bad en bön och hoppades på att jag skulle få gå till kyrkan idag istället,
för jag vet helt seriöst inte om jag hade klarat en hel dag till som igår när jag är såhär trött.
Vi åkte 6.45 igår och kom hem 23.00,
Det är 16 timmar om jag inte har räknat fel!!
Jag smsade Dustin och frågade, och jag skulle få åka med dem till kyrkan idag 10.15.
Det kändes väldigt bra! :)
Så nu sitter jag i sängen och skriver blogginlägg,
fast jag kan inte publicera det förrän i eftermiddag, då jag kan gå till kontoret där det finns internet.
Hoppas ni där hemma har det bra!!
Kram!
